Hanna. m

Folk är produktiva. Syster skickar fina brev till lilla Agnes. Ja inte bara lilla Agnes förresten. Hon skickar fina brev och hälsningar till många som hon tycker om. Det vill jag också göra, men jag har fortfarande kvar Sofias adress på ett gammalt kaffefläckigt fönsterkuvert och inte har det kommit iväg några brev. Fick hennes sommaradress för att inte behöva vänta till hösten för att skriva och ja. Nu är det mörkt tidigt om kvällarna och inte brev har det blivit några brev skickade, som sagt.

Sandra renoverar projektet
Mikael packar flyttkartonger
Mamma slänger ihop en gryta medan jag hinner kolla mailen.

och så vidare.

Folk är produktiva, och det vill jag också vara.
Den här veckan känns det som att jag kommer klara av min önskan med bravur.
Hundra saker ska hinnas med innan flyget lyfter på torsdag. Hoppas bara att jag hinner packa också

Min syster springer Lidingö runt.
Jag kan inte vara sämre jag så jag gör vad jag kan och tränar på söndagstimmarna av ledighet.
Sen ska jag på åhlens. Jag och Ida är otroligt shoppingsugna båda två, men när vi skulle bestämma en dag för heldagsshopping så insåg vi att inom en månad, då har vi möjlighet båda två.
En månad är lång tid. Jag tjuvstartar alltså lite.

Det blir nog monki också. Om de är öppet där på en söndag.


Update: Monki hade inte öppet en endaste minut under söndagar. Men åhlens bjöd på fin fina jeans med högmidja. Jag stog länge och vägde en rosa flamingo i handen. Somliga var riktigt grumligt mörkrosa mot foten, fröjd för ögat. Till slut fick den stå kvar på hyllan. Vi kallar det en kostnadsvärdesanalys

Sitter som alla andra dagar och alla andra timmar i universitetets bibliotek.

Förundras över hur mycket ett gott skratt kan störa. En tjej två bord bort har också suttit här mycket senaste tiden (har jag ingen aning om egenltigen men av hennes trötta, ständiga, fnitter att dömma så tänker jag att det måste vara så)


Är det för att jag inte skrattar.
Avundsjuka.


Ja det är nog så, skärpning Hanna

Jag vill nästan lova att det snart kommer dyka upp en helt fantastiskt bildserie här. Den som väntar på något gott vet du.



ett glädjeskutt för det

Sitter i UB. Ser jag ut genom fönstret till höger så skiner solen. Ser jag ut åt vänster så ser det blåsigt, kallt och grått ut. Tvetydigt.



Systras vän Frida har fått en liten dotter. Tänk att få lära känna ett sådant litet liv. Vilken pärla, vilken skatt. Stort grattis till er!

Om man idag vill lära sig mer än att Tanzanias huvudstad heter Dodoma så har jag en finfin sida för er, här

Idag har jag gjort något som känns nästan lika fint som att betala räkningar. Jag har nämligen skrivit ett protokoll från ett möte i förra veckan.

Sen kom jag på att jag gjort något som kändes ännu bättre än att betala räkningar. Nämligen att besöka optikern för att hämta ut mina små hjälpmedel. Jag hade dragit ut på det lite, hunnit bli nervös för att jag skulle ha ångrat mig och inte längre skulle gilla modellen. När jag såg världen som uppenbarade sig framför mig, med flera hårstrån på huvudet, en blomma med åtskildbara blad och en skylt på huset på andra sidan gatan som faktiskt bar ett gatunamn funderade jag mest varför jag dröjt så länge.

Hej

Helgen är slut

började fint

och avslutades med tolv och en halv timmas arbetspass samt gamla hederliga backpacker med alla rätt i nairobi.

Där av kom jag på att jag skulle vilja ha en kahawa (kaffe på swahili, när jag i torsdags inte kunde komma på vad den kenyanska valutan ljudade under för namn så kändes det fint att sätta bland annat kaffe och kycklingsoppa idag) just nu men sömnen verkar som det vettigare alternativet

Jag satt och såg In treatment med vännen häromkvällen. Psykoterapi handlar serien om. Inte alls om främmande länder, djupa djungler, svettiga överläppar, halvsneda leenden, torra (såväl som blåa) ögon.
Ändå var det den här bilden som jag för mitt liv inte kunde sluta tänka på.

Och nu bjuder jag er på den.

Som ett led i självförverkligande

Jag hade ett möte igår, som många andra dagar den senaste tiden. Jag gillar möten.
Igår när mörkret sänkte sig ute på Vasplan fick jag en stark julkänsla i kroppen och det gjorde inte att man gillade mötet mindre direkt.

Logistik och organisering = trevligheter.



Ikväll ska vi starta upp höstens nya grej, matlag - fint att slå två flugor i en smäll. Alla sak äta middag och kan man sen passa på att träffa sina vänner under tiden är det ju underbart. Planerad kvalitetstid, jag gillar´t.

Att det redan varit 090909 i tjugofyra timmar