Hanna. m

Jag snodde en bild av systra mi och vill bara säga att jag älskar soldrängta höstdagar.
I dag ligger det snö på stadens gator.
Solen stiger dock högt, snön smälter, och det är inte helt fel det heller.

En annan dröm.

Föreläsning med en advokat om advokatyrket står näst på schemat. Inspirerande eller grått?
Ser mer fram emot träningen ikväll. Tar vi ut oss som vi gjorde igår kan vi vara nöjda.
Eftersom förmiddagen har tillägnats den växande smutshögen blir det jag som kompar ihop med skolböckerna ikväll.

E får säga vad han vill Jag tycker fortfarande inte att man går klädd i vitt på bröllop

Ah. En god vän har dragit igång en klädbytar afton till helgen som stundar.
Bra initiativ.
Men jag blir nervös bara jag tänker på det.
För det första är jag inte bäst i världen på att rensa ut bland mina kläder och framför allt har jag svårt att skiljas från dem.
Sen tog jag trots detta ett ryck för några veckor sedan. Vilket resulterade i tyger rakt ner i sopnedkastet.

Ja jag vet inte. Men nervös var rätta ordet.

Bild: David

En trevlig helg har det bjudits på. Familjen, musikal, thai, kultur, höstsol, familjen igen, nya skor, fina släktingar och firande av det jämna slaget. Bilder kommer (eventuellt) i väntan på dem visar jag delar av köket här hemma. För att den förmedlar precis den rätta känslan. Nu: utfording innan träning.

Vi lyssnar på "ring så spelar vi" om och om igen.
Riktiga lördagskänslor i väntan på att la familjen gör sig redo för en fullspäckad lördag.


Det finns ingen plats på jorden bättre än hagsätra just nu.

Inleda fredagens morgon med Yoga ska jag göra fler gånger.
Upp tidigt och ut i regnet var inte det härligast.
Men hem sen i blåsten. Jag levde. Andades. Flög.


Inte många timmar så kan vi gå under gatljusets sken igen.
Icke shortsbeklädda med arm i arm.

Allt de oranga ger mig huvudvärk.

Jag är fullkomligt slut. Träning gånger två idag har tagit på krafterna vill jag lova. Och mörkret hjälper till en aning också.
Men istället för att ligga i sängen sitter jag och lyssnar på äggklockans frenetiska tickande.
Jag har ätit storsmårgåsar till lunch två dagar nu. Och det är inte njutbart. Därför står jag och lagar matlådor.
Riktigt trist och inte särskilt njutbart efter mickrovärmning det heller. (matlagning är trevligt egentligen, men såhär - utan att äta - nej tack)
Men ekonomiskt och mättande.

En hel lördag utan något att se. Så kommer söndagkvällen. Tv -ablåerna är fullschmäckade.

Pretty Women och bodyguard, två otroliga ungdomsfavoriter. Samt heta Will i egen rulle.
Kanalerna radar upp läckerheterna.

What to choose?

Att komma hem till nybakat bröd och en stor (alldeles egen) ost i kylen är lyx jag inte är van vid.

Tack!

Dagen har gått i rensningens tecken.
Vad befriande det är att slänga saker.
Jag vill mer!
En sopsäck är inte nog. Attans vad man samlar på sig saker (läs: skräp).

Ska iväg och träna snart (blir mycket gymsnack nu, men jag är nybörjad och i gasen) Drar med mig elin också.
Två lika med dubbelt så roligt.



Update: Blev långt träningspass. Gym, spinning Och core. Efter godishelgen känns det mer än bra.

Ska på stan med mor imorgon. Lördagsstrosa. En fika på Brobergs.
Hoppas på sol och minimalt med vind.
Planen är att inte handla men vi får se om jag kan hålla mig från en randig tajt polo, fin myskofta med stickad fläta, mormorstrosor och nya träningskläder.

Vi får se som sagt.


(Fynd som jag tänkt ut och spanat in i förväg brukar inte ha någon stor framgång. Så imorgon kanske det går bättre för mig)

Kanske kan man kalla det för att vara käftig.
Men kunskap är kraft.
Man får välja sina duster att ta upp strid.
Nu har jag på inget vis blivit allvetande av några veckor på universitetet.
Men vågar mer, det gör jag. Vilket kvinnan i kassan fick känna av idag. (tro inte att jag var otrevlig nu. Icke. Rätt, rätt och slätt)
Jag gick ut och var mer nöjd än hon tror jag minsann.

Börja helgen med ett ordentligt cykelpass tror jag kommer visa sig vara ett bra val.
Att helgen sen går i lunkande tempo med bena instoppade under fiilten i soffan vet jag är ett bra val.


Nu är jag inget idolproffs. Men Lars E, jag säger då det. Kanske inte skulle sätta mina hästar på honom i tävlingen.
Men Jag gillar honom. Att han sen talar om för tittarna att inte glömma att rösta på de andra tävlande också. Bara för fint!

Det har inte hänt något hemskt i mitt liv på sista tiden. Men den sista veckan har varit sjukligt lång. Efter en oväntad pms helg gick jag dock och blev med träningskort. Nu vänder blicken uppåt. Precis som jag gjorde på afro dancen idag.

Musklerna (existerar de?) värker. Dagarna är tajta. Men jag jobbar på att hålla den positiva bägaren med mer än den negativa.

Jag ligger inte nere i dyn. Jag flyter inte ens. Jag simmar. Oh yes.

Jag ska inte bli en av de där som säger att jag inte har tid att träna och sen tvingas lägga en massa tid på att vara sjuk.
Och imorgon har jag ont i magtrakten, det kan jag slå vad om. Men ont som får en att känna att man lever. Den ondan får vara.






Ge mig en dator med fungerande ljudsystem. Tack!

Nu jäklar händer det. Det jag gått och filurat på i flera månader. Det där som jag aldrig riktigt kommit till skott med. Nu händer det och det finns ingen återvända.

Ska grunda med smårgås och sen göra slag i saken!

Visste ni att det heter i dag. Inte idag.

Nu vet ni.

Vaknade av svidande kli. Men en storstädning senare är det som att vara pånyttfödd. Ett helt nytt blad.
Och jag står redo för att ta emot G6 på middag i kväll. Avsked.
Kommer åter senare om det utdelades några tårar.

Det är fascinerande hur tagen jag blir av en sketen ungdomsserie.
Jag vill bara ha mer och mer.
Men istället står jag här och serverar renskav.
Är kanske tur det. Så att jag stannar med fötterna här i verkligheten.

Igår avslutades dagen med en promenad genom stan. I spöregn.
I morse ringde mobilen och jag svarade yrvaket. Det var larmet som gått igång.

Hela livet känns lite. Lite fel.
Lite dra-ett-täcke-över-sig-söndag. 

Jobb tvingar mig dock igång. Men rast innebär vila. Vila med Cappie.

Det är något specielt med talet tre.
Tre skor.
Tre kjolar.
Vad väntar mig här näst?

Helgen är fullspäckad av planer.
Jag har fullt upp med att hinna med. Vill umgås med alla men dygnet har för få timmar för att det inte ska bli stressigt på köpet.
Men innan jag ska ta helg är det skolperiodens sista seminarium. Frågan är om vi hinner få ihop alla lösa trådar innan vi ska lägga fram det för kunskapssugna kursare och allvetande lärare. Sen ska nio avklarade seminarium firas med en kall öl. Den kommer smaka bra vill jag lova.

Toytube. En liten felstavning. Och en skrattattack som höll i sig.

Staden bjöd upp sig från sin fina sida. Bortsett från grått väder och ombyggen var butikerna, restaurangerna och kaffe husen redo. Trevligt men ruinerande.

Efter att ha vänt upp och ner på hela lägenheten har jag äntligen återfunnit mitt kära plastkort.
Vänliga själar räddade kvällen igår men nu är jag själv redo.
Redo för en riktig tjejig tur i staden.

Jag misstänker starkt att jag just fått känna på hur det är att komma i klimakteriet.
Det var ingen angenäm upplevelse vill jag lova.