fint sa jag

Vi fick två kakor. Jag åt upp en, kollegan åt upp en halv. Jag åt hennes andra halva.

Förbannelsen med att Aldrig kunna lämna fortsätter

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0